En presentation av Uti vår hage och Krister Petersson

Lite kort om serien först!

Uti vår hage är en svensk humorserie skapad av Krister Petersson i början av 80-talet. Krister producerar än i dag nya avsnitt som publiceras i tidningen Uti vår hage som utkommer 6 gånger per år. Utmärkande för serien är den fantasifulla humorn, språket, tecknarstilen och inte minst den genomgående höga kvaliteten.

Handlingen kretsar huvudsaklingen kring den självgode Faló med sitt välsmorda munläder. Faló bor i staden Mjölhagen med sin hund Brunte. Tidigare hade han även en mindre hund som hette Rabies, men han har dock inte synts till på många år efter att han lär ha simmat ikapp med en Kanadagås över Blåsrörssjön.

Faló har stadigt sällskap med Yvette, vilket han lätt glömmer bort då han får syn på någon ung, vacker fröken. Till Falós irritation så uppvaktas Yvette ofta av den dryge, fisförnäme Konrad Bärnevik (tidigare Bernevik, men det är en annan historia). Yvette ser bara Konrad som en vän, men Konrad är ute efter mer vilket Faló genomskådat. Att uppvakta Yvette är något som inte är helt bekymmersfritt. Yvettes far Henry är en gammal brottare och tillsammans med sina två bröder brukar de bege sig iväg på överlevnadsläger i vildmarken. Detta är något Henry kräver att hans blivande svärson följer med på.

Faló är vanligtvis arbetslös men har försörjt sig på allt mellan himmel och gjord, t.ex hundpsykolog, naturläkare och lingonsorterare för att bara nämna några få. Han drömmer om att umgås med societeten och varje gång han är på väg att lyckas klättra på samhällstegen så stiger framgångarna honom åt huvudet. Han har mycket lätt för att hamna i trubbel, ofta med sina grannar Stryp-Enok och armékapten Torsten Lydén. När han inte själv ser till att hamna i problem så fixar ofta hans korkade yngre bror Olaf detta. Olaf saknar sunt förnuft fullständigt och kan inte skilja på rätt och fel. Olaf jobbar på restaurang Livets Krydda där han avancerat från klantig kypare till mästerkock. Olaf gillar också att skoja och dra mer eller mindre roliga vitsar. Somliga helt utan slutpoäng, något han själv kallar för Antiklimaxhumor.

I Falós bekantskapskrets har vi t.ex Fylle-Börje (som gillar jakt, fiske och alkohol och kör runt på sin flakmoppe), Blirger (som ingår i pokergänget och är hårt hållen av sin fru Gull-Maj) och Roine (vars stora intresse är gamla bilar vilket märks i många dialoger oavsett det handlar om bilar eller ej).

I Mjölhagen finns bl.a Sumpans Café som är samlingspunkten, Helmers park där Fylle-Börje och hans vänner i A-laget (Kalle Spånholk, Molly Hängbuk och Vicke med örat) ofta håller till, Redhaks Dome där ishockeylaget MIF Redhaks spelar när inga världskända gitarrister uppträder där.

Faló och Olaf har även en del släktingar som dyker upp ibland. Faster Hilda är en rar gammal dam som Faló gärna uppvaktar med blommor på sin födelsedag. Blommor som han då oftast stulit av Stryp-Enok med livet som insats. Denna vänliga gest är dock inget annat än ett spel för galleriet eftersom han är ute efter ett miljonarv och helst av allt skulle vilja se henne död. Hilda träffar Falós granne Stryp-Enok ibland vilket oroar Faló då han skulle missa arvet om de gifter sig. Som sagt, ju förr hon dör dess bättre. En annan äldre dam som ibland kallats moster och ibland faster är Hulda. Enligt Krister är Hilda och Hulda systrar och bägge två är därför fastrar till Faló och Olaf. Hur som helst, Hulda har ett jäkla temperament som ofta går ut över Faló då hon retat upp sig på något hon hört på morgonnyheterna. Hulda besitter en stor samling värdefulla gitarrer som Faló motvilligt fått låna ett antal gånger. Utöver dessa bägge fastrar har han även minst 3 mostrar. En av dem, Inez, har precis som faster Hilda en mindre förmögenhet som Faló gärna lägger vantarna på. Moster Inez har vi dock bara fått träffa en enda gång, något som även stämmer för moster Solbritt och en annan moster som vi inte vet något mer om än att hennes man heter Albert.

Nu vidare till hur det hela började!

Krister Petersson föddes 1956 i det lilla samhället Nävragöl i nordöstra Blekinge. Han intresserade sig tidigt för att teckna och gjorde egna serier redan som 8-9 åring. Som 11-åring fick han 1967 en seriestripp publicerad i 91:an under insändarsidan. Den handlade om en man som trillade i en isvak.

Krister utbildade sig till möbelsnickare, men som 20-åring flyttade han till Växjö där han började arbeta som teknisk illustratör för ett företag vid namn Telub. Där gjorde han bl.a sprängskisser och illustrationer för bruksanvisningar. På sin fritid fortsatte Krister att teckna och sommaren 1981 fick han några av sina alster publicerade i nummer 4 av tidningen Svenska Serier. Serierna publicerades under titeln "Uti vår hage" då Krister inte ville låsa sig till några speciella figurer. Vid denna tidpunkt hade Faló och de andra vi känner igen ännu inte gjort entré. Kristers talang uppmärksammades av 91:an redaktionen som kontaktade honom för att teckna 91:an.

När Kristers första 91:an publicerades ska jag låta vara osagt men i 91:an nr 19/1983 hade Krister gjort några gubbar som inte passade in i 91:an och de publicerades istället under namnet Uti vår hage. Vid denna tid hade Krister gjort 28 avsnitt av 91:an så Krister började nog teckna 91:an ganska omgående efter premiären i Svenska Serier. I premiäravsnittet i 91:an, som jag valt att kalla "Sitt fint", medverkar en man som försöker lära sin hund att sitta fint. Denne man är ingen mindre än självaste Faló och en klassiker är härmed född! Även hans yngre bror Olaf medverkar men ingen av dem namnges. Den första av alla välkända figurer att namnges var faktiskt Brunte, som namngavs redan i första rutan i detta premiäravsnitt. Krister, som gärna spelar gitarr på sin fritid, namngav Faló efter den argentinske gitarristen och kompositören Eduardo Falú. När han sedan skapade Falós lillebror Olaf så vände han helt enkelt bara på bokstäverna. Många som uppmärksammat detta tror att det var Olaf som skapades först och senare blev Faló. Men så var det alltså inte. En annan seglivad missuppfattning är att Olaf och Falós efternamn är Barnard. Detta missförstånd uppkom efter serie KRI 58 där Faló kallar Olaf för "den världsberömda kirurgen Olaf Barnard" när Olaf hjälper en flicka operera ut ett mynt ur en docka. Barnard syftar i detta fall på Christiaan Barnard som var en sydafrikansk hjärtkirurg som genomförde världens första hjärttransplantation. Deras efternamn är och förblir troligtvis okänt.

"Uti vår hage" kom att bli en av de populäraste inslagen i 91:an och serien fick därför mer och mer plats i tidningen, samtidigt som Krister fortsatte att teckna och och göra manus till 91:an. "Uti vår hage" kom sedan i huvudsak att kretsa kring denne intressanta figur och personer i hans omgivning i hemstaden Mjölhagen. Med tiden tillkom det nya roliga figurer som t.ex Torsten Lydén, Fylle-Börje och Stryp-Enok. En hel del av dem har återkomit många gånger, andra har vi inte fått träffa på länge som t.ex besserwissern Allan. En figur jag själv gärna skulle vilja se mer av är poeten med basker och pipskägg ifrån avsnitt KRI 223.

I slutet av 80-talet blev Krister pappa till först Martin och något år senare även Anton. Föräldraskapet inspirerade Krister till att 1992 skapa en ny serie kallad "Vi å pappa" som handlar om 5-årige busungen Napoleon som bor med sin 2-årige lillebror Göte samt deras mamma och pappa. Fram till hösten 2013 så har mina kunskaper om serien varit ganska dåliga. Men efter att jag själv fick barn några år tidigare så kan jag nu känna igen mig i serien och uppskattar helt plötsligt "Vi å pappa" på ett helt annat sätt. Favoritavsnittet är när Napoleon är hos doktorn som ber honom öppna munnen. Han tvärvägrar och till slut säger doktorn till pappan att det inte alls är ovanligt att 4-åringar beter sig på det sättet. Napoleon blir tokig och skriker att han är 5 år varpå doktorn kan kika ner i halsen och konstatera att det är halsfluss. Hur som helst så publicerades "Vi å pappa" först i tidningen Fantomen mellan 1992-1995, därefter i 91:an och när "Uti vår hage" blev en egen tidning i slutet av 2002 följde "Vi å pappa" med. "Vi å pappa" kom även som julalbum 2003-2006 samt 2010. Gert Lozell, som är en annan mycket duktig tecknare och manusförfattare av bl.a 91:an, har tidigare bidragit med manus till en handfull serier och sedan 2005 har han i stort sett tagit över "Vi å pappa" gällande både manus och teckningar.

Kristers bägge söner, Martin och Anton, har båda hjälpt Krister i arbetet med serien. Martin först som tuschare vid några tillfällen, och senare även färgläggning. Yngre sonen Anton bidrog under några år med färgläggning. En stor eloge till både Anton & Martin för detta fina arbete som lyft serien till en ännu högre nivå! Krister har berättat att Reprostugan (i värmland AB) som i vanliga fall sköter färgläggningen har tagit efter sönernas stil.

Med tiden har "Uti vår hage" gått ifrån att oftast ha varit korta serier på 1-2 sidor till att många gånger bli långa berättelser på 10-13 sidor. En utveckling i helt rätt riktning, om ni frågar mig. Man hinner nu bygga upp en nyfikenhet av hur serien ska sluta, och ibland även en känsla för hur den ska sluta vilket många gånger är helt fel. Jag tycker mig ha märkt en ökad tendens att Krister försöker lura oss läsare, ett exempel på detta är första serien i #4/2011. I serien, som troligtvis har koden KRI 329 (den var omärkt), som kallas "Biobränsle" åker Faló och Yvette med Fylle-Börje på hans flakmoppe till Bondens Marknad. På flaket finns en dunk grispiss samt en dunk Krusbärsvin... Mer säger jag inte, du får läsa själv! ;)

Det som jag tycker gör "Uti vår hage" så vansinnigt bra att jag på min fritid valt att lägga ett drygt år på att utveckla den här sajten är helt enkelt Kristers fantastiska humor, fantasi och inte minst hans underbara tecknarstil samt språket i serien. Krister har en förmåga att med en enda bildruta få mig att dra på smilbanden och börja skratta!

Utmärkelser Krister fått genom åren

1990: Svenska Serieakademins Adamson-diplom
1991: 91:an stipendiet
1993: Seriefrämjandets pris Urhunden för albumet "Uti vår hage 3"
2019: Svenska Serieakademins Adamsonstatyett

Krister var även nominerad till Urhunden 1988 men vann tyvärr inte.