Mycket intressant observation med Allan 🙂 Och avsnittet med hunden hos veterinären får nog anses vara det grövsta efter avsnittet Åsa reagerade på. Men det är också det jag gillar med UVH, att Krister vågade skoja om det mesta och tänja på gränserna. Jag tycker dock aldrig han passerat någon gräns.

Stämmer bra det. Så några dödsfall har förekommit. Sedan har vi KRI 86 också, Allans cykelhjälm. Allan dyker aldrig mer upp i serien efter detta, kan nog tolkas som att han får sätta livet till. En del djur har också dött, bland annat den gamla sjuka hunden som Faló går lös på med köttyxa och en katt som mosas under en byrå. Möjligt att det finns fler exempel.

Det har du helt rätt i! Avsnittet du tänker på gissar jag är KRI 184 vilket är tecknat av Krister efter manus av Gert Lozell.

Frälsar-Britta strök ju med i KRI 315, träffades av blixten. Sedan finns det väl ett avsnitt där Faló möter en träningsflitig hurtbulle som krossas under nåt nedfallande föremål. Ett och annat djur har också fått sätta livet till under årens lopp.

Jag tyckte också det var kul, men visst finns det väl gränser som Åsa säger men jag tycker denna var på rätt sida. Det enda avsnittet jag kan komma på där någon person dött är KRI 400 i UVH 1/2017 men där rörde det sig om en olycka och inte ett mord. Finns kanske fler exempel men det är det enda jag kan komma på på rak arm.

Helkul avsnitt tyckte jag! Väldigt underhållande med den s.k. kryptiska retoriken. Har inte heller samma problem som Åsa här, eftersom Uvh är en vuxen och "grov" serie. Och om man ändå ska värdera otäckheter så tycker jag personligen att avsnitt där Faló glatt vill hjälpa/heja på Torsten Lydén att ta livet av sig nog spontant känns som moraliskt grövre serieinnehåll i min mage. Men också ok. Rent sakligt tycker jag oavsett att Åsa väckte en intressant fråga, om man vidgar den – är detta enda gången i ett Uvh-avsnitt som någon faktiskt dör? Eller har det hänt fler gånger?

Hej Håkan. Roligt att du tog dig tid att skriva om detta ämne. Förstår hur du tänker o menar. Men jag känner ändå att Krister har passerat en gräns för mycket här, och kallblodigt mord utan ytterligare förklaringar har väl inte förekommit i tidningen förut? Jag kommer knappast att prenumerera eller köpa tidningen igen, har ju inte heller fått svar från redaktionen ännu. Men jag saknar tidningen! Får nöja mig med 91;an nu:/

Hej Åsa! Personligen är detta inte något jag har problem med, varken själva mordet eller att Olaf går fri. Inte trots att det är en humorserie, utan just pga att det är en humorserie. Jag har däremot stora problem med att folk kommer undan alldeles för lättvindigt med mord och andra grova brott i verkliga livet, och jag gissar att det är just detta Krister anspelar på. Jag tycker tvärtom att det är uppfriskande att Krister vågar skämta om det mesta och det är nog varken första eller sista gången han blir kritiserad för att ha passerat en gräns. Vill bara förtydliga att denna sajten inte har något med varken Krister eller Egmont att göra så jag kan inte svara på avsikterna med avsnittet men jag själv tolkar iaf det som att Krister driver med samtiden där man verkar kunna gå fri ifrån vad som helst. Vissa avsnitt får ju ibland en mer eller mindre fristående fortsättning så vi får väl se om det händer något mer gällande denna händelse. Klart du ska fortsätta läsa Uti vår hage Åsa :)

Jag har skrivit till redaktionen, men inte fått ngt svar. Glad i hågen började jag läsa Uti vår hage nr 3/19. Sen blev det bara Va? va? va? Olaf mördar helt kallblodigt motorcyklisten. Trodde in i det längsta att det skulle sluta med att Falo drömt det hela, en mardröm, att det inte var "på riktigt". men nej, serien slutar så, dessutom kommer Olaf undan straff. Vad är detta? Uppskattar ni övriga läsare detta? Jag menar att K P har passerat en gräns som man inte ska passera i en humortidning, och det har inte skett något liknande i Uti vår hage,s historia mig veterligen. Skulle just förlänga prenumerationen med 6 nummer, men det gjorde jag inte. Det här är inte okey!